Äntligen!!!!

Ja äntligen har man tid att sätta sig ner och plita ner ett par rader här på bloggen. Eller tid och tid, jag är just nu mitt uppe i andra barnkalaset på en vecka men mellan korven med bröd och fikat passar jag på.
Snöskottning har som sagt varit mitt kall de senaste dargarna, även om det är drygt när det snöar i flera dagar är det ändå rätt skönt att få ett brake från grävandet och slitet. Att bara sitta i hjulllastaren med en kopp kaffe och lyssna på karlavagnen om kvällarna är faktiskt riktigt gemytligt må jag säga, om det sedan också ringer in halvfulla tanter som pratar förstånd om Rosengårdspoliserna höjer det ju givetvis stämningen ytterligare.

Hann dock smita emellan med en hockeymatch i onsdags, Pantern besegrades med 4-2 i en match som jag har svårt att tycka så mycket om. Taif vinner en skitmatch utan att spela nåt vidare bra. Visst är det en styrka att vinna sådana matcher men jag tycker personligen att man tappat lite av farten man haft, visst man håller tätt bakåt och släpper sällan in många mål men som sagt farten finns inte riktigt där. Om det är uppehållet eller sjukdomar som spökar ska vi ha osagt och Tisse har ju utlovat "en extra växel" när det väl kommer till playoff så man ska inte klaga. Taif vann grundserien, de leder nu Allettan och mer än så kan de inte göra. Gott så.

Min tur att ta ut hästarna idag... Som vanligt har man noll koll på veckans omgång, men efter min utdömning av Harry förra veckan känner jag mig tvungen att göra ett seriöst försök på egen hand. Aftonbladet, Travronden och Tipszonen har analyserats utan att jag blivit mycket klokare. Har dock hittat ett par rensare som jag smyger in bland alla favoriter man tar med, nu är det bara att hålla tummarna fram till 18 då man ska bli förbannad framför TV4. Ja jag vet att loppen börjar 14 men visst fasen är det roligare att se loppen än att smyga med bongen framför text-tv?

Melodifestivalen ikväll igen, heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej...........Varför?

Lyssnade på radion igår morse, Adam och Gry hade Magnus Samuelsson på besök. Han fick frågan vad han tog i bänkpress.- Jag brukar börja på 220-250 och sedan maxa 300kg ungefär, sa killen. 300 kilo... ok.

Ikväll blir det nog ett par groggar med före detta Partypersson. Partypersson är en polare sen skolan som jag haft mycket roligt med, kände man för utgång under gymnasieåren behövde man bara slå en signal sen var kvällen räddad. Varenda helg i stort sett blev det en omgång med Partypersson och han lyckades på något sätt alltid bli fullast. Detta fortsatte sedan genom "the twenties" och ända fram till för ett par år sedan var han ett säkert kort. Sedan blev också han snärjd av en kvinna och har nu både barn, sambo och hus. Tillfällena vi träffas blir mer sällan nu men han är ändå en sån där polare man bara behöver prata med 5 minuter sen är allt precis som innan igen. Såna kompisar är skönt att ha.
Som sagt många är de gånger vi levt rövare, allt från Kapelluddens camping om somrarna till "Långs" lägenhet på Järnvägsgatan i Ronneby under kalla vintern.
En resa som jag brukar se tillbaka på med ett leende är ändå den berömda skidresan till Åre i mitten på 90 talet. Jag som aldrig stått på ett par slalomskidor skulle givetvis följa med när kompisgänget skulle flyga till Åre för en veckans skidåkning och festande. Väl framme hyrdes skidor och köptes liftkort för tusentals kronor och stämningen var på topp. Första morgonen tog vi så Kabinbanan upp till Åreskutan i solskenet och redan där anade jag oråd då jag märkte att vi åkte väldigt låååångt innan vi till slut var framme. Alla utom jag kunde givetvis åka men man lovade att lotsa ner mig för några lätta backar. Tyckte det gick skitbra i början tills jag fick reda på att vi bara var på en transportsträcka mellan två backar och åkte. Jaha.... sen kom vi då fram till ett i mitt tycke brant stup, alla drog iväg och sa vi skulle träffas på ett café i backen. Jaha där stod man, mini Stig-Helmer och stirrade döden i vitögat. Lyckades efter ett tag hamna i störtloppsbacken , ramlade givetvis och tappade ena skidan. Krypandes ner för backen lyckades jag efter nån halvtimme till slut hitta den, kasa mig ner för backen och in på caféet. Klockan var nu mycket och mina kamrater försvunna. På den tiden hade man knappt nån mobil utan lyckades hitta en betaltelefon så jag kunde ringa till stugan vi hyrt. -Ja det är Persson, hörde jag i andra änden... A du vet vi åkte ner och sitter här och tar ett par öl, var är du?? Lätt irriterad väste jag att jag stod mitt i backen och la på.
Inget att göra utan bara att släpa sig till närmsta lift och ljuga ihop en historia om att jag skadat benet så jag fick åka ner.. Riktigt pinsamt minst sagt. Till råga på det lyckades jag hamna i grannbyn och fick ta bussen till stugan, kul...
Småirriterad staplade jag in i stugan och möttes av vin, kvinnor och sång. Ett par öl senare var allt glömt och kvällen blev riktigt lyckad. Resten av veckan rörde jag varken lift eller skidor och åkte in en meter till utan höll mig till sånt jag kunde, After ski och alkohol..
Måste ändå säga att jag hade sjukt roligt, även om jag lämnade tillbaka skidorna i stort sett oanvända och använde liftkortet för 1500 en gång är det ett minne för livet. Tack för det Partypersson...