Ska vi bli miljonärer igen idag?

Ännu en underbar lördag är här och för en gångs skull ledigt från simskolan vilket innebar sovmorgon till halv tio. Hela kroppen jublar och tackar simsällskapet för detta...
Som sagt lördag och denna lördagen är lite speciell, dels för att det är allhelgona och allt det där men också för att det än en gång är dags för vårt tipsbolag att bli miljonärer, igen...
Sju förhoppningsfulla medelmåttor ska försöka överlista systemet och knipa några kronor till vår skrala kassa. Stryktips, V75, DD och Odds ska lämnas in. Givetvis är vi som vanligt säkra på storvinsten och ingen av oss räknar med att behöva gå till jobbet på måndag, detta skulle ses som ett stort misslyckande..
Själv har jag hamnat i den positionen denna gång att jag inte ska ta ut något utav ovanstående tips vilket på ett visst sätt ger mig ett skönt "alibi om det skulle barka åt helvete. Innan midnatt vet vi svaret och då har man ju också gott om tid att antingen fira eller dränka sin sorger innan natten blir dag.

Imorgon går bilen till Kristianstad för att se Taif hämta hem tre pinnar. Känns som om vi bara vinner denna. Man blir inte riktigt klok på Kristianstad som år efter år pratar om satsningar uppåt och ofta har bra lag men på något sätt ändå inte lyckas. Nu har man ju också Peter den store i sitt lag och detta är givetvis ett ordentligt avbräck i jakten på allettanplatserna...
Hoppas Tingsryd kommer upp i det spel som fanns innan Ulricehamnmatchen, tycker att Skövdematchen var ok men inte mer. Har sett betydligt bättre spel innan den och man behöver bli ännu lite rappare och mer fysiska om man ska slå skåningarna imorgon.
Undrar om Lundström Ellerstad och Thelin får fortsätta ihop, den kedjan såg minst sagt intressant ut.

Födelsedagskalas ikväll, vilket borgar för en hel del av den goda drycken och jag kommer nog vara lika glad oavsett hur supertipset går när vi kommer till kvällen.

Bowling med småbröderna igårkväll, vilken cirkus. 3-åringen kunde knappt lyfta klotet men likväl skull han springa fram och släppa det halvvägs in på banan varje gång. Att det inte hamnade på tårna någon gång är ett under.. 6-åringen spöade morsan och lever givetvis länge på detta. Alla var nöjda och glada när vi lämnade banan med ett par djupa kratrar där ungarnas klot hamnat..

Det var väl allt för nu, vi syns på läktaren imorgon!
Och förresten, ta er en ikväll för fan.....