Kungälv tur och retur...

Ja herregud var ska jag börja? Igår klockan 14.15 satte sig de första Taifsupportrarna på bussen till Kungälv för att hämta upp fler likasinnade längs vägen till västkusten. Min egen resa började med något av ett fiasko då det strulade till sig så min chaufför inte hann med att lämna mig i Tingsryd innan jobbet och därför blev det till att köra själv, detta påverkade givetvis alkoholintaget väsentligt.
Men iallafall, bussresan upp gick ändå förvånadsvärt kvickt och vad gäller alkoholen fanns det andra medresenärer som intog denna på ett föredömligt sätt. Ramsorna avlöste varandra mellan pissepauserna och stämningen var på topp när vi anlände i Kungälv. Väl inne i Oasen som är den absolut minsta ishall jag sett (max 750 personer får vistas i hallen), började så stöttningen av de grönvita. Matchen var väl ingen höjdarhockey de två första även om Taif tog ledningen i andra perioden genom Lundström. Sedan får man ett powerplaymål i baken och ytterligare ett ramlar in innan pausvilan. Känslan inför tredje var lite ängslig men hjältarna reser sig och gör en bra sista där man trycker tillbaka Kungälv och med mindre än två minuter kvar lyckas David Jonsson sätta dit 2-2 och glädjen på läktaren är total. En rafflande förlängning följer där Taif spelar 3 mot 4 i stort sett hela tiden men gör en riktig bragd och håller undan. Straffarna sätter Svesse och Loket medans Peter i målet räddar båda Kungälvs första och två poäng till Taif. Två riktigt sköna poäng och grabbarna måste vara nöjda med det resultatet.
Mycket annat utspelar sig på läktarplats under tredje perioden men det kan vi som var med hålla för oss själva, även om jag skrattar högt när man tänker på det. Inte visste jag att det fanns slipshulliganer i Kungälv...
Stoppet på McDonalds på hemresan är också en historia för sig, stackars tjejen i kassan. Vilken syn när en hel busslass kommer in klockan 23 och skriker TTTAAAIIIFFF så gästerna lämnar restaurangen.
Vi lyckas även här råka utför enkromosomiga varelser men det stannar vid lite tjafs och vi reser hem under sång och dans. Lison, 1923 och sdbob håller i taktpinnen och serverar en rad hits heeeeeeela vägen hem till Kronoberg. Speciellt uppskattad var nya hitlåten om Calle och Peter A, redan en klassiker.
Halv 4 var man hemma och lade huvudet på kudden med en hel del roliga bilder på näthinnan..
*Dagens roligaste: När Tranan ska plocka ner flaggan i andra periodpausen för han tror att matchen är slut.
*Dagens fullaste: Vinns nog också av ovanstående.
*Dagens pinsammaste: Slipshulliganerna, tur för dom att inte Gemla var med...
*Dagens låt: Dom hade Calle och dom hade Peter Andersson....
*Dagens viktigaste: David Jonssons 2-2.

Kort sagt en riktigt rolig resa, bra arrangerat av reseledaren och övriga.

Ikväll blir det Sverige-Portugal, chips och läsk med ungarna. Sambon ska på fest och lämnar grabbarna hemma. Riktigt skönt ibland..

En elefant balanserade...